Into K. Inha, „Fotopionjär med storformatskamera” – en vägvisare för Finlands självständighet

2015: I.K. Inha 150 år – 2017: Självständiga Finland 100 år

2015 firades i Finland inte bara Jean Sibelius’ 150 år sedan hans födesle utan även den finska fotografen I.K. Inhas 150 årsdag, med bl.a. en utställning av vyer från Helsingfors på Finlands fotografiska museum. Inha väckte även allmänt intresse i Finland p.g.a. romanen „Intoilija“ av Panu Rajala, som var nominerad för litteraturpriset Fack-Finlandia men anklagades för plagiat.

I.K. Inha nämns ofta i samband med Jean Sibelius, Akseli Gallen-Kallela, Eero Järnefelt, Pekka Halonen och Juhani Aho, för att alla var nära bekanta och var och en engagerade sig genom sin konst för Finlands sak i det dåtida ryska Storfurstendömet Finland. Fler av de kända finska konstnärerna spenderade sin studietid i de europeiska konstmetropolerna och väl hemma igen kom nya idéer som de insupit där till uttryck i val av tema, stil och bildspråk. I den finska paviljongen under Världsutställningen i Paris 1900, där även Inhas fotografier presenterades, ville man lyfta fram idéen om det s.k. “finska” i konsten.

Storfurstendömet Finland åtnjöt en långtgående autonomi inom Ryssland, vilket möjliggjorde en pånyttfödelse av den finska politiska nationalkänslan och -identiteten. I Finland 1906 ordnades för första gången i Europa ett val med allmän rösträtt för både kvinnor och män, där en ny lantdag (parlament) valdes. Den 6. december 1917, då Oktoberrevolutionen rasade i Ryssland, passade lantdagen på att förklara Finland självständigt. Senare i januari 1918 erkände bolsjevikregeringen i Ryssland och många andra stater Finland som självständigt.

Nästa år på nationaldag, den 6. december 2017, firar Finland sin 100:de födelsedag som självständigt land. Vi vill lyfta fram Finlands hundraårsdag och dessa festligheter och evenemang i Tyskland, genom att ordna en vandringsutställning på olika ställen i Tyskland som en tribut för I.K. Inha, pionjären inom finländsk fotografi.

Från lärling i Mellaneuropa till nationalfotograf i Finland

1889-1890 deltog Into Konrad Inha i en kurs vid institutet för „Praktischen Lehranstalt für Photographie“ under ledning av Wilhelm Cronenbergs (1836-1915), en tysk pionjär i fototeknik, i Grönbach (då ännu utan „Bad”) i Allgåu. Inha hade gärna gjort mer utomhusbilder, så han fortsatte sina studier i Wien, därefter åkte han ännu till Italien.

Genom att studera sitt hantverk inte bara i Tyskland utan också i Österrike och därtill utöva det i Italien, tillförde I.K. Inha, “Fotografen med sin storformatskamera”, en Västeuropeisk dimension i Finlands strävan för självständighet. För att ytterligare framhäva och påvisa sitt engagemang för Finland och den finska kulturen bytte han sitt släktnamn från det svenska namnet Nyström till det finska Inha, då han jobbade som författare, krigskorrespondent, översättare och redaktör. (Det var under denna tid allmän kutym att förfinska sina namn, för att understryka att man tillhörde den finska kulturen).

I.K. Inha var en stor beundrare av Finlands nationalepos Kalevala och des författare Elias Lönnrot, varför han 1894 bestämde sig att följa i Lönnrots spår till Vita Karelen (långt österut i dåtida Storfurstendömet Finland), där denne hade samlat ihop sitt material för Kalevala. Inha fotograferade på ett ovanligt modernt sätt människor i sin naturliga miljö. Utställningen i Ateljé Ståhlberg i Helsingfors med närapå 100 fotografier från resan blev en succé. Men det var med bildboken “Finland i Bilder”, från år 1895-1896, som han inte bara visade sina medmänniskor deras hemlands skönhet och diversitet utan han lämnade också efter sig ett arv, som ännu efter 100 år har en stor betydelse och påverkan.

1908 gav stadsförvaltningen i Helsingfors Inha i uppdrag att med kamera dokumentera den urbana utvecklingen och strukturella förändringar i staden. 52 st. digitaliserade exponeringar på glasnegativ finns på Finlands fotografiska museums hemsida att beskåda (före cellulosafilm använde man glas som bas).

I.K. Inha var också imponerande cyklist och som 20-åring gjorde han på sommaren en rundresa med cykel och tåg genom Tyskland, Nordböhmen, Schweiz och Strasbourg. Han importerade och sålde i Helsingfors cyklar från England. Under sina resor i Finland använde han sig av en specialbygd cykel, för sin 23 kg tunga kamerautrustning.

Det finska ordet för cykel “polkupyörä” lär myntats av I.K. Inhas.

  • I.K. Inha: Suomi kuvissa (= Finnland in Bildern). Wien/Kuopio/Helsinki 1895–96. 175 s. ja 93 kuvalehteä. Wentzel Hagelstam, Uno Wasastjerna. (Teksti Kuopiossa, OWB. 1–9 vihko ja Helsingissä, Sim. per. 10–12 vihko. Kuvat Wien, ”Steyrermühl”) (Nimitys myös ruotsin ja ranskan kielellä. Teksti myös ruotsin, venäjän, ranskan, saksan ja englannin kielellä) (= Titel auch in schwedischer und französischer Sprache. Texte auch auf Schwedisch, Russisch, Französisch, Deutsch und Englisch.
  • I.K. Inha, Valokuvaaja (= Fotografien) 1865-1930. Hrsg. Tuomo-Juhani Vuorenmaa &. Ismo Kajander, Helsinki: WSOY, 1981.
  • I.K. Inha Valokuvaaja Vienan Karjalassa (= Fotografien aus Weißmeerkarelien), Hsg. Pekka Laaksonen. Suomaisen Kirjallisuuden Seura (= Finnische Literaturgesellschaft), 1990.
  • Eskola, Taneli & I. K. Inha: Unelma maisemasta (= Der Traum von der Landschaft). Helsinki: Musta Taide, 2006.
  • Lintonen, Kati: Hymylevät Rannat, I.K. Inhan luonnon hurmaus ja melankolia. Maahenki, 2006.
  • Aamu Nyström: I. K. Inha. Valokuvaaja, kirjailija, kulttuurin löytöretkeilijä. (= I.K. Inha. Lichtbildner, Schriftsteller, Entdeckungsreisender in Kultur). Jyväskylä: Minerva Kustannus, 2011.
  • Rajala, Panu: Intoilija. Fotografin Muistikuvat. Romaani.  (= Über Into. Erinnerungsbilder eines Fotografen. Roman). Helsinki: WSOY, 2015.
  • Inha på Wikipedia